Tio myter om skolan

Det är inte sällan vi får se klickraketer från SKL, de fackliga lärarförbunden eller Johan Kant om att vår skola håller på att gå under. Tio-i-topp listorna överträffar varandra i hur synd det är om både lärare, elever och föräldrar. Som en kontrast till detta presenterar jag min lista. Tio myter om den svenska skolan.

larare_660

  1. Arbetsvillkoren för lärare är under all kritik

Om jag vill stå i lärarrummet och metagnälla över att jag aldrig har tid att planera lektioner är det ett aktivt val från min sida. Att istället använda tiden till att planera lektioner är också ett aktivt val. Ett val som gör att arbetsvillkoren blir bättre. En av anledningarna till att jag har valt läraryrket är att jag har makt att bestämma mycket av mina arbetssätt själv. Det är en förmån.

  1. Eleverna tar över skolan med tjat om elevdemokrati

Kaxiga elever och dess föräldrar är ett ständigt återkommande samtalsämne i skolors lärarrum. Vad det inte finns lika många förslag om är hur man faktiskt tar tillvara på elevers kunskaper om vad en bra skola är. Hur kan eleverna vara med och förbättra sin arbetsmiljö? Hur kan föräldrarna bli mer delaktiga i elevernas utbildning? Utan eleverna stannar skolan. Likaså utan elevperspektivet.

  1. Lärarlöner behöver höjas!

Nej. Lärarlönerna är inte så pjåkiga. Däremot kan löneutvecklingen bli bättre.

  1. Skolan behöver förstatligas

Vår skola behöver inte en reform som skakar om redan invanda arbetssätt till förmån för någonting som vi inte vet om det är bättre eller inte. Vår skola behöver lugn och ro.

  1. Lärarna hinner inte undervisa

En mäklare säljer inte bara hus. En läkare träffar inte bara patienter. En politiker håller inte bara tal. Om jag bara ville undervisa hade inte jag valt läraryrket. En del av yrket är också att genomföra studiebesök, bedöma elever, bemöta föräldrar, rätta nationella prov, delta i fortbildning och i arbetslagsmöten. Och andra saker som det ofta gnälls om i lärarrummet, men det är det jag vill göra. Annars är jag inte lärare.

  1. Skolan får för lite resurser

Istället för att ständigt påpeka den resursbrist som finns i skolan (för ja, den finns) är det mer relevant att prata om hur resursfördelningen ser ut. Böcker eller iPads? Specialpedagogik eller dramapedagoger? Det handlar om vad skolan behöver bäst.

  1. Skolans resultat fallerar

Det är en större utmaning att gå i skolan idag än vad det var för tio år sedan. Skolan är en helt annan värld idag än vad det var för 50 år sedan. Det som var viktigt igår är det inte idag. Kunskap förändras och blir mer eller mindre relevant. Jag förnekar inte att resultaten på nationella prov och andra mätningar inte är där det borde vara, men den riktiga frågan borde handla om vad kunskap faktiskt är och hur det bedöms. Sedan kan vi ta oss an frågan om hur resultaten ser ut.

  1. Det var bättre förr

Det var det inte. Det var sämre förr. Speciellt på den tiden då dagens pensionsfärdiga lärare växte upp. Jag är glad över att jag lever och verkar i den tid som jag gör. Det har aldrig varit roligare att vara lärare än idag.

  1. Fler söker till Paradise Hotel än till lärarprogrammet

Det må vara sant, men det är inte relevant. Det som är relevant är vilka som faktiskt tar en lärarexamen efter en fullgången utbildning och hur vad de har för kunskaper i att vara lärare. Hur väl förberedda är de för det yrke och hur förändringsbenägna är de i att anpassa yrket efter den tid som de lever i? Hur blir läraryrket ett aktuellt yrke och i vilken mån kan de kommande lärarna tänka förbi lärande managementföretag och idolpedagoger och köra sin grej? En grej som ska fungera. Det är det som är relevant att prata om.

  1. ”Jag förstår inte hur du kan välja läraryrket frivilligt”

I augusti 2015 blev jag publicerad i Expressen där jag bad om ursäkt för mitt yrkesval. Många blev glada och många blev upprörda. En äldre lärare skrev följande ord: ”Se om du kan stå för den här texten när du har jobbat som lärare i tio år. Jag tror inte det”.

Det tror jag. Lärarbrist eller ej, men de som inte vill vara lärare ska inte heller arbeta som det. Det är dessa lärare som är skolans största problem.

27 thoughts on “Tio myter om skolan

  1. Heja dig Jessica!
    Det gnälls alldeles för mycket om skolans brister istället för att lyfta dess fördelar. Det du skriver kan också gälla studie-och yrkesvägledning.
    God fortsättning!
    :) Lotta Lindström

    • Eftersom du använder ordet istället så skapar du en falsk dikotomi vilket är en form av svartvitt bristande resonemang.

      Skolans brister försvinner inte för att man istället lyfter fördelarna.

      Både skolans brister och styrkor är en del av en korrekt och nyanserad verklighetsbeskrivning. Att skolan har styrkor blir även en form av argumentationsfelet ignoratio elenchi om sakfrågan berör skolans brister. Dvs det må vara sant att skolan har styrkor men det är irrelevant om man vill lösa bristerna. Det är ju så att det är bristerna man bör fokusera på om man vill förbättra något. De områden man redan är stark inom behöver ju inte förbättras…

    • Tyvärr sjunker betygen och eleverna blir allt mindre engagerade i sitt arbete, det är ingen myt. Men genom att klaga kan vi förhoppningsvis förbättra, skolmaten är okej though:)

  2. Pingback: Skoldebatt - tunggung | Pearltrees

  3. Hm, leddes hit av twitterkommentarer och det var ju inte så ‘farligt’ det du skrev. Håller inte med helt dock för … det finns skolor och skolor. Ledningar och ledningar. Bra ledning ger bra skola …

    Men, som förälder vill jag poängtera en sak. Jag har kvar nästan alla skolböcker från då jag gick i skolan för 30 år sedan. Dagens böcker är bokstavligt talat skitdåliga ur fakta och traggelsynpunkt. De är … skitlätta och starkt nedbantade i jämförelse. Vilket är vad jag tror är en orsak till sk betygsstress för de som kämpar med att nå A-nivåer. Det går knappt med så fjuttiga böcker. Endast den som söker kunskapen utanför dagens skolböcker kan nå An på ett relativt enkelt sätt. Och med enkelt menar jag att jag växte upp då 5:orna till stor del var begränsade. Men de gick. Mina ungar skriver An enklare än vad jag ordnade en 5a.

    Jo, jag känner till alla diskussioner kring sk modern pedagogik och en del är säkert bra, men jag stöder mig på hjärnforskningen och den säger i princip ”TRAGGEL” är vad som behövs. I alla fall mer av än vad de allra flesta skolor verkar erbjuda.

    Det går knappt att välja ut vilka ämnesböcker jag anser vara värst, ALLA är bantade på ett eller annat sätt. Fysiken i högstadiet är dock den som markant skiljer sig i omfång. Fysikboken för högstadiet idag motsvarar inte ens en 1/3 av traven från mitt högstadium. Finns det fler böcker som hör till dagens högstadiebok så har då yngsten inte sett röken av dessa.

    Tacka f-n för att NO är ett av de områden svenska ungar rasar i. De borde ha börjat räkna i fysiken för länge sedan, som komplement till räkning i matten.

    • Hur elevernas skolböcker ser ut är ingenting lärarna ska behöva stå till svars inför. Dessutom är det du skriver rent felaktigt vad beträffar innehåll. Undervisningsinnehållet i ett specifikt ämne varierar beroende på vilken gymnasielinje du väljer. Kunskapsuppdraget ser dessutom annorlunda ut idag än för 30 år sedan. Den har blivit mer förmågebaserad och syftar till att utveckla analytisk förmåga. Det är vad uppnående av ett A-kriterie förutsätter. Därför kan man inte läsa sig till ett A i läroboken.

      Kommentaren tar dessutom bort fokus från kärnfrågan – nämligen lärarnas yrkesstolthet. De som väljer lärarprogrammet ska vara stolta över sig själva. Det är ett av de viktigaste jobben vi har. Inlägget handlar helt enkelt om att som lärare försöka fokusera på lösningar, istället för att fastna i problemtänk. Yrkesstoltheten försvinner på så vis och utbildningen framstår s ett andrahandsval, vilket det långtifrån alltid är.

      • Det är ju ofta läraren som väljer läromedlet så det kan visst finnas ett ansvar hos lärare där.

        Det som skiljer mellan läroböcker nu och tidigare är att det inte längre finns någon statlig granskning av böcker. Från mellankrigstiden fram till 1974 kvalitetsgranskade staten alla läroböcker som skulle användas i undervisningen. Endast godkända böcker fick användas.

        Fram till 1983 granskades enbart läromedel i SO-ämnen.

        I samband med att Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ned och ersattes av Skolverket 1991 så försvann även denna granskning.

        Skolverket har dock fortfarande möjlighet att granska böcker men då det inte ligger i myndighetens uppdrag så sker det inte.

        Istället har kvalitetsgranskningen lagts på lärarna och lärarutbildningen. Det finns åtminstone en undersökning som säger att nästan alla lärare har möjlighet att påverka valet av läromedel. Det innebär alltså att man som lärare mycket väl också kan ha ett ansvar för vilka läroböcker som används.

        Ett möjligt problem är dock att lärare kan sakna både tid och kompetens att granska läromedel.

  4. Jag håller i stort sett med dig i det du skriver. Det jag funderar på är åldersperspektivet. Då menar jag inte att dina åsikter inte är relevanta eller att de inte värda någonting. För du har absoluta poänger i det du skriver.
    Det jag menar är att äldre lärare (kanske äldre än mig tom

  5. Visst ska myter ifrågasättas- men till slut kan det dock bli myter om myter som cirkulerar…
    Att stå upp för lärarprofessionens kvalitet är så mycket mer än den egna karriären- för visst kan vi alla byta jobb om det är där skon klämmer. Men mest av allt är kvaliteten en fråga om ansvar för i vilken riktning vi vill att samhället ska utvecklas, oavsett om det gäller humanitära, ekonomiska eller ekologiska aspekter.
    Och då gäller det att lyfta blicken från individnivå till systemnivå. Och vi kan alltid göra tankeexperimentet att eliminera utbildningssystemet i dess nuvarande form och göra tydliga målbilder om hur vi vill att utbildning ska fylla de behov vi har idag. Jag tänker tex på de hållbarhetsmål som börjar gälla från årsskiftet och 15 år framåt- hur tas de tillvara i praktisk tillämpning så det inte bara blir tomma ord? Utbildning är en stor del av dessa hållbarhetsmål :http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/

  6. Jag gillar dina 10 punkter och jag ser det du ser. Bra sammanfattat och intressant som starter/upplägg till den stora frågan alla inom skola borde ställa sig, nämligen; Vilken är din bärande idé för att arbeta med det du gör?

    Heja Jessica!
    /Susanne
    @susanneahlstran
    Blogg Styrbords Tankar

  7. Pingback: Botemedel mot lärares inlärda hjälplöshet | Håkan Fleischer

  8. Härligt, Jessica
    Det finns ju många framgångsrika lärare som har en väldigt positiv attityd till sitt yrke. Men deras uppfattning och erfarenhet verkar inte vara politiskt gångbar hos lärarfack och media. Som ger bilden av läraren som underbetald, utarbetad, exploaterad och som är maktlös gentemot dåliga elever.
    Med din mediala förmåga kan du kanske få till en lärarrörelse som lyfter fram det positiva i yrket, positiva lärare och en bild av lärare som inte är offer.
    Lycka till/Loppe

  9. Jag tror det kan variera en hel del mellan olika skolor. Så det går inte att säga att så här är det. Och man får aldrig glömma att detta är ur skribentens perspektiv just nu. Det är inte något som är rätt eller fel för att en person skriver så här och tycker så här. Det är ingen sanning. Jag har erfarenhet av både bra och dåliga saker vad gäller skolan. Och det kan skifta mycket mellan olika lärare hur relation med föräldrar eller pedagogiken ser ut till exempel. Men min slutsats är ändock att mina barns skola behöver mer resurser och barn har inte samma respekt för vuxna längre. Jag behöver bara stå i hallen och vänta på mina barn så får jag höra de grövsta könsorden etc. Min mamma är lärare och det är hemskt vilken arbetsmiljö hon har och hon har blivit slagen av en elev. Så det är inte bara positivt. Och lönerna ska upp!!!

  10. Hej Jessica,
    Din inställning gör att jag trots allt har tro på den svenska skolan.
    Att läsa din blogg värmer en gammal mans hjärta.
    Men på en punkt måste jag opponera mig. ”Det var bättre för” har som regel aldrig stämt men med tre barn i spann på 7 år mellan dem säger jag att det var bättre för….vad gäller skolan.
    Sett från när jag gick i skolan och till idag med den yngstes kommande student så har det gått rätt utför.
    Din, och de andra som brinner för yrket, uppgift blir att återinföra kunskapslärande och ordning i skolan. Ja, de hänger nämligen ihop.
    Jag hoppas du kommer orka stå emot alla de negativa lärare, som inte borde valt yrket från början. Och de är många, många.
    Du kommer vara nästan ensam.
    Men om det är till någon hjälp så ska du veta att jag kommer stötta dig så gott jag kan och uppmuntra dig i din stunder av tvivel, för du ska veta att de kommer.
    Gott Nytt År, 2016!

  11. Pingback: Schedvin om skolan | Elin Lundgren

  12. Pingback: Twitter, tonen och året som går ur tiden | Styrbords tankar

  13. Det ska bli spännande att se om du jobbar kvar som lärare om tio år.
    Helt ärligt tror jag att chansen understiger 5 %.
    Detta baserar jag endast på hur läraryrket mestadels är i dagens Sverige, och där få saker pekar mot en förbättring – tvärt om.
    Ett stort lycka till i alla fall!

  14. Jag håller med dig i vissa delar, men inte i allt. Vad jag förstår har du ännu inte arbetat som lärare fullt ut och det är stor skillnad på att vara student och att praktisera fullt ut. Det ser också väldigt olika ut beroende på vilken ålder man väljer att arbeta med. Låg- och mellanstadielärare exempelvis är med eleverna och äter i matsalen och rastvaktar något som en gymnasielärare kanske inte gör. Det är trevligt, men det tar också tid.
    Jo, lärarlönen i snitt är alldeles för låg. Jag arbetade tidigare inom handeln och hade en vanlig gymnasieutbildning. När jag sedan satte mig i skolbänken och studerade i fyra år, tog studielån och levde ganska knapert, fick jag som nyutexaminerad lärare 12000 mindre i månaden. Man tycker väl att studier borde generera en bättre lön. Jämförelsevis med högskolestudier med samma längd har vi dåliga ingångslöner. Det finns fler yrken med samma problematik (bland annat poliser och sjuksköterskor).

    Att stå och gnälla i lärarrummet om allt sommar fel hjälper absolut ingen, det håller jag absolut med om.

    Jag håller också med om att skolan inte behöver fler reformer, men faktum kvarstår. Olika kommuner har satsat olika mycket på skolan och det leder till olika förutsättningar. Hur blir det en likvärdig skola?

    Lycka till i din lärargärning! Det är världens viktigaste jobb!

  15. Efter totalt över 20 år i skolans värld som obehörig vikarie, behörig lärare, biträdande rektor och rektor återfår jag lite gnista och tro på framtiden när jag läser en ung lärares väl formulerade åsikter om sitt valda yrke och den mytbildning som under lång tid upphöjts till sanning av fler och fler.
    Jessica, håll fanan högt och fortsätt formulera dig kring vad du vill och det du tror på så kanske vi kan vända den trend av negativism som i alldeles för stor utsträckning präglar debatten kring världens bästa och mest givande yrke, pedagogens!
    Johannes Håll,

  16. Hur kan du påstå något så okunnigt? Tag bort skygglapparna eller besök skolor utomlands.
    Har du sovit de senaste 20åren?

  17. Pingback: Akademiker och Argument - Magnus Blixt

  18. Här kommer lite kritik mot dina tio punkter. :)

    1. Min erfarenhet säger att många lärare inte har tid med planeringen. Det beror nog ofta på att skolledningen inte ger lärarna den tiden som krävs då lärare kan tvingas ta tag i allt från att felsöka datorer till att agera förälder åt ouppfostrade barn. En annan bidragande orsak nog att stora delar av utbildningssystemet och vissa skolor är dåliga på att arbeta systematiskt. Vissa lärare och skolor uppfinner hela tiden hjulet på nytt när de ska planera inför lektioner eller hela terminer. Det vore bättre om alla lärare och skolor tog fram planering och undervisningsmaterial som gick att återanvända.

    2. Varför ska eleverna bestämma vad en bra skola är? :) En bra skola bör bedömas utifrån hur skolan och eleverna uppnår målen uppsatta av Skolverket och för att avgöra det krävs forskning. Sedan kan det i processen givetvis vara bra att fråga eleverna men man bör även ha i åtanke att eleverna i sig kan vara en del av problemet exempelvis om de fått en dålig uppfostran.

    Sedan bör man tänka på att demokrati kan vara problematiskt ur ett vetenskaplig perspektiv eftersom det som majoriteten tycker inte behöver vara sant (argumentum ad populum). Demokrati kan bara säga hur vi bör ha det men för att avgöra hur det är eller vårt bör kan uppnås måste avgöras av forskning och logiska resonemang. Därför är elevernas perspektiv inte alltid så viktigt för skolans utveckling även om det givetvis inte är oviktigt.

    3. På en arbetsmarknad så bör lönerna ligga på en nivå där det skapas jämvikt (dvs där utbudet matchar efterfrågan). Problemet med lärarlönerna är inte att de relativt till median- eller medellönerna är dåliga utan att de är för dåliga för att skapa jämvikt. Dvs de är för låga för att locka tillräckligt med människor till yrket.

    Exakt var en rimlig nivå ligger kommer att variera under tidens gång men tar vi exempelvis NO-lärare så måste de lönerna kunna konkurrera med ingenjörslönerna. Grovt sett innebär det ingångslöner på närmare 30 000 kr och i snitt 40 000 kr efter tio års erfarenhet.

    4. Problemet med kommunerna är att de saknar kompetens och ekonomi att hantera skolans utmaningar. Sen är ett förstatligande ingen lösning i sig men kan vara nödvändigt för att kunna reformera skolan.

    5. Om en lärares tid inte räcker till så är det givetvis ett problem. Hur många saker man som lärare vill göra är irrelevant om tiden inte räcker. Alla problem kan inte lösas av vilja och inställning. Bortom dessa känslomässiga ting finns ju en logiskt förankrad verklighet som känslor i slutändan inte kan besegra.

    6. Fast du bevisar ju inte att det är en myt genom att lyfta andra perspektiv. En myt motbevisas genom att man med argument och faktahänvisningar motbevisar den. Detta gäller ju egentligen även fler av de påstådda myterna.

    7. Visst bör man skilja på kunskap och betyg men mycket tyder ju ändå på att kunskapen blivit sämre.

    8. Hur vida det var bättre eller sämre förr är ju delvis en värderingsfråga. Det beror helt och hållet på vad man bedömer.

    9. Visst är ”myten” irrelevant när det kommer till skolan men det är ju ingen myt eftersom det stämmer.

    10. I dagens samhälle är det väldigt krävande att omskola sig. Det är möjligt att det finns många som valt läraryrket som egentligen borde valt något annat yrke men eftersom de nu är lärare så blir det svårt att bli av med dem. Vad som är värre är att så många väljer bort läraryrket pga att det är oattraktivt i förhållande till andra yrken. Det handlar givetvis delvis om hur yrket framställs men så länge som det finns konkreta problem i skolan så måste man åtgärda dem. Skönmålning gynnar varken lärare eller skolan. Det gör givetvis inte heller svartmålning men att lyfta brister som faktiskt finns är inte att svartmåla, det bör vi tänka på.

  19. Blir glad av att läsa. Det negativa äter upp min vardag som lärare och jag är trött på att höra negativa saker om mitt jobb. Det finns saker man kan förändra, förbättra och förnya i alla yrken. MEN fokuserar vi enbart på det som fungerar sämre blir det ingen skillnad! Likt en elev, som kan ha problem, behöver vi lyfta fram det som fungerar. Vi behöver ta det som är grymt och fokusera på det. Om vi enbart stirrar oss blind på det eleven inte kan, kommer framtiden för denna elev vara utstakad. Dvs fokusera på alla goda exempel, lyft fram det som fungerar istället för att fastna i ” gnällträsket”. Vi gör vad vi kan genom Anna och Philips lärarpodcast! http://www.annaochphilipslararpodcast.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>